Två stora skillnader

Inom längdskidåkning finns främst två åkstilar – skate (även känt som fristil) och klassiskt. Det klassiska är det vi ser på TV i Vasaloppet.

Klassisk stil innehåller fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. I diagonalgång har du samma rörelsemönster som när du går som vanligt. Stakning innebär att du bara skjuter ifrån med hjälp av armarna och stavarna. Stakning med frånskjut är som det låter, en kombination av att stakning och att man skjuter ifrån med en skida i taget. Saxning används främst i uppförsbackar och innebär att man formar skidorna till ett V med tårna utåt, för att få bättre fäste i snön.

Skate är en mer effektiv stil, där man tar kortare steg och använder ungefär samma teknik som en skridskoåkare. Skidorna hålls i V-formation och stavarna är aningen längre än de som används för klassisk stil. Den annorlunda tekniken gör att man sig fram betydligt snabbare fram med skate än med klassis stil. Denna skillnaden är också ändledningen till att de olika stilarna delas upp.

Mycket vilja och rätt inställning

Vill du så kan du, brukar man säga. Många avfärdar det som en klyscha, men det ligger en hel del i det. Att ha rätt mental inställning är ofta avgörande för hur det går för dig i det du vill ta dig an.

När det kommer till längdåkning behöver du pannben och vilja, för tekniken och fysiken är inget som du hittar undangömt på vinden och dammar av så fort du vill ha dem. Som nybörjare kommer du bli trött i kroppen, det kommer vara kallt, du kommer ha träningsvärk i muskler du inte visste fanns och du kommer säkerligen ramla och slå dig minst en gång. Det är här som viljan sätts på prov – vill du verkligen bli bra på längdskidor så är det bara till att bita ihop och fortsätta.

Det som bestämmer hur mycket du klarar av sitter till största del i huvudet. Kan du lära dig att ta kontroll över det så har du mycket vunnet. Ett bra sätt att hålla humöret uppe är att vara ute många kortare tillfällen och ta en paus mellan passen. På så sätt slipper du också riskera att slita sönder dig eller skapa dåliga vanor i tekniken.

Motivation

När du bestämt dig för att du faktiskt vill bli en bra skidåkare, då är en stor del färdigt redan. Än en gång gäller det att ha koll på huvudet och vara fast besluten om ditt mål genom hela resan. För att hålla motivationen uppe kan du sätta ut olika mindre mål för din träning. Du kan anpassa dem precis som du vill efter vad du siktar på. Likaså kan du ändra dem längs vägen, om du märker att du satt dem för låga.

Klokt är att sätta ett huvudmål, till exempel Vasaloppet på mindre än åtta timmar. Efter det får du räkna på vad för medeltid per kilometer du behöver ha, hur du tar dig dit och efter det sätta upp delmål. Kanske vill du kunna åka 30 km i ett sträck, eller kunna ha ett tempo på 50 minuter/mil. Sätt upp små delmål som du kan bocka av längs vägen och skriv gärna upp dem så du kan se konkret hur långt du kommit och hur långt du har kvar.

På internet finns en hel del olika hjälpmedel för hur man sätter upp mål och delmål. Det är klokt att leta lite och hitta en plan som passar dig.

Utrustningen

Nu när du är beslutsam och har både mål och rätt inställning så behöver du något att åka med. För att du ska ta dig ut i spåren och få ut något av din träning behöver du vettig utrustning. När det gäller skidor ska du tänka på din vikt, din skidas spann och din teknik. Vill du åka klassiskt ska du ha ett par skidor som är ungefär 20-30 cm längre än din kroppslängd. Ska du åka skate ska du ha lite kortare skidor än så, men lite längre stavar.

Butikspersonal i sportbutiker brukar vara riktigt bra på att anpassa skidor efter din vikt och vad du vill göra. Absolut bäst är att prata med dem, för att få såväl skidor och stavar som pjäxor som passar dig. Rätt utrustning är en stor förutsättning för att du ska lyckas med din träning.

I spåren

Nu ska du ju såklart ut i spåren också! Huvudsysslan för att bli bra på något är att göra det, många gånger om, igen och igen. Nu har du en bra inställning, en tydlig målsättning med delmål som du kan följa och utrustning som passar dig. Det som saknas nu är bara fysiken. Självklart är det bästa att ut och träna i spåren.

Börja enkelt, en halvtimme åt gången ungefär. Nu i början är det viktigt att du lär känna din utrustning och försöker dig på de olika teknikerna. Ska du uppnå ditt mål att åka Vasaloppet behöver du träna på stakning, diagonalgång, stakning med frånskjut och saxning. Försök varva dessa och lära dig när du ska använda de olika teknikerna.

När du inte är i spåren och åker är det klokt att kolla på instruktionsfilmer om hur du förbättrar din teknik. På YouTube finns mycket användbart. När du känner dig bekväm i spåret kan du börja vara ute lite mer, ta lite längre distanser och öka tiden du är en aning. Glöm inte att äta hälsosamt, dricka vatten och vila mycket.

Det är också bra att variera sin träning och ta en löprunda eller ett gympass någon gång ibland, för att inte slita för mycket på kroppen. Och kom ihåg det viktigaste – ha kul ute i spåren!